ALL SKULD LÄGGS SOM VANLIGT PÅ ISRAEL!
2017-06-12
Replik på fem generalsekreterares artikel den 12 juni. ”Hopp om fred är en akut bristvara”.
Det är ledsamt att läsa ännu en artikel av skribenter i Israel-Palestinafrågan där så gott som all skuld till konflikten läggs på den tillförlitliga rättsstaten och demokratin Israel. Sanningen är att Israel är omgiven av despotiska diktaturer som alltid sett en total utplåning av staten Israel som sin främsta uppgift. Att i en sådan situation kräva att Israel ska förhandla med palestinierna som det gällde två jämbördiga parter vad gäller fred, demokrati och mänskliga rättigheter måste varje tänkande människa inse som mycket problematiskt för Israel. Inte minst ur säkerhetssynpunkt. Kom ihåg, att för Israels del har det allt sedan 1948 och fram till denna dag handlat om att undgå ännu en förintelse.
Sexdagarskriget i juni 1967 var ett försök i raden av anfallskrig för att krossa staten Israel, och frånta judarna sitt nya hemland, två decennier efter förintelsen då sex miljoner judar mördades därför att de var judar. I detta anfallskrig där Egypten, Syrien och Jordanien var huvudaktörer segrade Israel mot alla odds över de arabiska arméerna. Och som en följd av Israels försvarskrig erövrade de nya landområden. Det är dessa landområden, den s.k. ”Västbanken”, som artikelförfattarna felaktigt kallar för den ” israeliska ockupationen” vilken de menar är roten till allt ont i konflikten.
För det första: Påståendet att Israel ockuperar palestinsk mark är felaktigt eftersom områdena aldrig har tillhört en palestinsk stat därför att det aldrig har funnits en sådan.
För det andra: De landområden som Israel erövrade eller snarare återvann i samband med att de blev anfallna tillhörde redan, enligt folkrätten Israel efter att ha olagligt ockuperats av Jordanien i 19 år, i ett angreppskrig mot Israel 1948. Israel fick alltså tillbaka samma områden som de tidigare tilldelats genom mandatet Palestina, det judiska nationalhemmet.
För det tredje: Även om landområdena tidigare inte hade tilldelats Israel så förbjuder folkrätten anfallskrig men säger inget om landområde som tillskansas i regelrätt försvarskrig. Ett land kan således inte starta ett anfallskrig och ifall man förlorar kriget beskylla motparten för ockupation. Det är som att säga: Förlåt oss att vi försvarade oss och vann. Arabvärlden vill inte ha en stat till. De vill ha Israel. Således handlar konflikten om huruvida en judisk stat har rätt att existera.
Ingvar Nilsson Karlshamn