Historisk seger! Javisst! Men, för vem?

Rubrik: Världen! En säkrare eller farligare plats?

Den här artikeln är skriven främst för BLT och Sydöstran som vanligtvis publicerar dem.

2013-12-04

Det lovprisade avtalet som 5+1-gruppen och Iran undertecknat i Genéve förbjuder inte Iranierna att anrika uran, vilket tidigare har varit ett absolut krav från FN:s säkerhetsråd, världssamfundet och Israel.

Barack Obama påstod att diplomati öppnade: ”en ny väg till en säkrare värld.” I direkt opposition till Obama fastslog Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att avtalet gjort: ”världen till en mycket farligare plats” och fortsatte, att Israel inte kommer att vara bundet till avtalet och att Israel inte bara ha rätten utan också skyldigheten att med sina egna styrkor försvara sig. Det är Israels utplåning som i första hand Irans atombomb är avsedd för, främst av religiösa skäl. Kritik hördes också från den amerikanska senaten: ”avtalet verkar förse staten som är världsledande i att sponsra terrorism med miljarder dollar i utbyte mot kosmetiska eftergifter”. Hur är det möjligt att komma fram till så totalt skilda slutsatser?

Avtalet, som hyllas som en historisk seger, säger att ”Iran kommer aldrig någonsin att söka utveckla kärnvapen. Det är inget nytt! De har alltid sagt att dess nukleära program har fredliga syften! Faktum är att det nya avtalet ger Iran legitimitet som de tidigare saknade eftersom avtalet inte förbjuder anrikning av uran eller användandet av kärnteknisk utrustning eller tungvattenanläggningar som möjliggör en atombomb.

Israel, en liten demokratisk ö omslutet av fiendediktaturer, kan naturligtvis inte riskera att lita på Irans utfästelser.  Israel vet att inget har förändrats. Överst på Irans agenda står fortfarande Israels förintelse.  Genom avtalet har villkoren för Israel blivit ännu mer komplicerade. Skulle Israel idag få underrättelse om en utveckling mot en Iransk bomb försvårar det betydligt för Israel att genomföra en nödvändig attack för sin existens och för freden i Mellanöstern. Därför att en attack under gällande avtal skulle starkt fördömas av världssamfundet. Sammantaget tycks det som om att Iran genom avtalet fått mer lugn och ro än begränsningar att utveckla sin atombomb. Historisk seger? Ja, för vem?

Ingvar Nilsson Karlshamn

0454-32 51 74

Kommentera här: