Ingvar Nilsson

Debattinlägget skrev jag en tid efter att Blekinge fått sin första pridefestivalen i Karlskrona som alltså aldrig blev publicerad. Läs varför efter mitt inlägg.

2014-06-02

Kommentar till: BLT:s redaktörer

Erik Hultgren och Oskar Sternulf, skribenter i denna tidning, välkomnar och gläds storligen över att det konservativa och intoleranta Blekinge nu har fått sin egen Pridefestival. Man upphöjer den homosexuella livsstilen och menar att så gott som alla Blekingar gläds och tycker som de. Så är det naturligvis inte! Tvärtom, tror jag, att de allra flesta Blekingar, liksom jag själv, blir både beklämd och sorgsen över detta ständiga förhärligande och propagerande för den homosexuella livsstilen i varje media och nu även på gator och torg i vårt vackra Blekinge. Jag tycker att utlevd homosexualitet går emot narturens ordning, och jag skall vara ärlig, den är motbjudande på många sätt.

Det som var helt otänkbart i Sverige för bara något decennier sedan har nu blivit sanktionerat av Sveriges riksdag genom lagstiftning att en man kan gifta sig med man och att en kvinna får gifta sig med en kvinna. Hur kunde det bli så här frågar vi oss? Det är ju upp och nervända världen! Är det konstigt att människor i gemen blir förvirrade. I frågan om homosexualitet talar man i termer som människors lika värde, om kärlek över alla gränser, öppenhet och tolerans. De som har en annan åsikt angående utlevd homosexualitet blir per automatik homofober,  mörkermän, kärlekslösa, intolerant och diskriminerande.

Låt mig slå fast att mäniskors lika värde är något fundamental. Men när vi blandar ihop mäniskovärde med utlevd homosexualitet gör vi ett stort misstag. När jag säger att homosexualitet är något avvikande och i grunden onaturlig, att sexualitet endast hör hemma mellan en man och en kvinna så finns inte uns av fördömande mot den som valt eller inte förmått att undvika den homosexuella vägen. Hat och mobbning är helt uteslutet.

Nej, kära vänner Hultgren och Sternulf, jag känner ingen anledning att jubla. Snarare känner jag sorg och bedrövelse över Pride, över Sveriges könsneutrala äktenskapslag och över homosexlobbyisternas propaganda med RFSL i spetsen. Framförallt över barn och ungas utsatthet för RFSL:s kampanjer i skolan men också oro inför samhällets fortbestånd och för barnens framtid och välmående.

/Ingvar Nilsson

Hej Ingvar.

Den har inte publicerats eftersom jag inte tycker att den är lämplig att publicera. Som jag skrev i min ledare är det väldigt många personer med en icke-heterosexuell läggning som mår dåligt. Självmordstankar är 7-10 gånger vanligare. Mycket beror det på att vi lever i ett samhälle där homosexualitet ses som något avvikande.

Att då publicera en text som kallar homosexualitet för något smaklöst, onaturligt och avvikande vore direkt ansvarslöst. Att framhärda de åsikter är att framhärda homofoba åsikter, som gör det svårt för människor att leva ut den sexuella läggning som de har.

Man kanske ska fundera vad det är för åsikter man har om man ser problem med en festival vars budskap är att alla har rätt att vara stolta över den sexuella läggning.

 

/Erik