Ingvar Nilsson

Tidningen Världen idag, denna klara och varma röst i mediabrusets störtflod, har denna vecka en bilaga som heter: "Judarna i Europa"! 

Man slutar inte att förvånas över vilka tankar och åskter som var djupt etablerade i vårt land och i samförstånd drevs av alla politiska partier, inte bara mellan krigen utan också under det andra världskriget. Under mellankrigstiden ökade antisemitismen mörka krafter något oerhört, inte bara I Tyskland, utan även i Sverige. Ja, man skulle nog faktiskt kunna säga att Sverige gick i täten vad gäller utsortering av andra folk. Från Höger till vänster drevs krav på en rasbiologisk raspolitik. Framför allt fanns en den tongivande socialdemokraten Arhur Engberg, som menade att: "judarna systematiskt underminerat de övriga rasrena" och hur de ständigt strävar efter att "fräta sönder, inifrån uppluckra och förbränna" övrigt folk. Utifrån denna fruktansvärda människosyn bildade man 1922 världens första rasbiologiska institut på Västra Långgatan 22 i Uppsala.

 

Arbetet som där bedrevs de kommande decennierna var i stort sett det samma som kom att drivas av nazisterna i Tyskland.(Var det något Hitler sneglade på och tog efter? Jag har hört sådana teorier men är inte säker på sanningshalenten i detsamma. Kan du som läsrer detta säga något om detta?) Det vore i så fall något oerhört!

 

När frågan kom upp om Sverige kunde ta emot förföljda judar som under Hitlers tid fråntagits alla medborgliga rättigheter och var på väg till gaskamrarna sade Sverige, nej. Bondeförbundet röstade nej och fällde därmed det avgörande belutet. Motivationen löd; "den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar". Det var i samband med detta som man fick tyskarna att stämpla ett J i judarnas pass i syfte att lättare kunna avvisa dem vid den svenska gränsen. Detta under en tid då nazisternas judeförföljelse var som mest intensiva. 

 

Mina vänner! Det går kalla kårar över min rygg när jag tänker på hur nära i tiden allt detta skedde och med denna fullständiga konsensus av Sveries riksdag och inte minst när man ser i vilka människoförnedrande termer man uttryckte sig. Idag tar vi emot människor i från andra länder som flyr från krig och terror mer än något annat land i världen. Det tycker jag att vi ska vara stolta över! I Sveriges riksdag talas det idag i samstämmiga termer om att alla människor har lika värde. Detta inger mig för ett ögonblick ett visst hopp. Men lika fort dämpas jag av de mörka krafter som belägrat sig i Europa och i vårt Sverige. Det stavas islamism och den ligger och pyr närmare ytan än vi kan ana och kan när som helst blossa upp med konsekvenser där vi kanske aldrig mer kan få kalla vårt land, för vårt trygga hem. Judarna utsätts idag i vårt land, på liknande sätt som i 30-talets Tyskland, dagligen för de mest vidrigaste och oförskämdaste kränkningarna som en människa inte ska behöva höra. Men som Ulf Cahn säger: "Idag kan vi gå rakryggade - det finns en plats på jorden där vi kan vara trygga. Israel är en livsförsäkring för oss"! Vad har du och jag vår?

 

I förtroende/Ingvar