Ingvar Nilsson

2015 deklarerade FN att det den 27 januari skulle vara den internationella minnesdagen för Förintelsen. Vi vet att nazisterna, under andra världskriget, dödade 6 miljoner människor varav 1.5 miljoner barn. De flesta var judar som mördades av ett enda skäl; de var judar. Tyvärr är antisemitismen inte ett avslutat kapitel. Enligt en EU-studie, anser 90 procent av judarna i Europa att antisemitismen har tilltagit de senaste fem åren.

I dagens Sverige är det vardagshändelser för en jude att bli attackerad. Misshandel, hot och glåpord är exempel på kränkningar som judar får utstå enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Antisemitiska hatbrott”. I en intervju berättar en ung judisk kvinna vad hon fick höra, när en person fick syn på hennes davidsstjärna, när hon med en buss var på väg hem från skolan: ”Jag önskar Hitler mördat alla judar och att han kommer tillbaka och gasar ihjäl dig för vad du gör mot palestinierna.”

Rapportförfattarna pekar ut främst tre gärningsideologier. Radikalnationalism, våldsbejakande jihadism och extremvänstern samtidigt säger de att antisemitiska föreställningar och handlingar finns i bredare lager i befolkningen. Rapporten visar att antisemitiska hatbrott är mest utbrett bland personer från Mellanöstern och Nordafrika.

Minnesdagen är inte bara en påminnelse om vad det judiska folket har utsatts för i det förgångna utan också om judars situation i Sverige idag. Betänk att sedan 80-talet har judar, i Sverige, på väg till och i sina möteslokaler fått vidta rigorösa säkerhetsåtgärder som säkerhetsstängsel, kameror och säkerhetsvakter för att säkra sina liv och sin självklara rätt till trygghet och ett fritt liv. Du och jag har en personlig skyldighet att ständigt påminna varandra om idén om människors unika värde och agera mot alla fabricerade lögner som ständigt florerar om judar.

 Ingvar Nilsson Svängsta